fredag 1 mars 2013

#33. Den barmhärtige sverigdemokraten – en modern rewrite på Lukasevangeliet

25En laglärd som ville sätta honom på prov reste sig och sade: ”Mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?” 26Jesus sade: ”Vad står det i lagen? Hur lyder orden?” 27Han svarade: ”Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” 28Jesus sade: ”Det är rätt. Gör det, så får du leva.” 29För att visa att han var rättfärdig sade mannen till Jesus: ”Och vem är min nästa?” 30På den frågan svarade Jesus: ”Några präster publicerade sina tankar på webben och blev överfallna av näthatare. De slet av dem hedern och beljög dem, och sedan försvann de och lät dem ligga där halvdöda. 31En biskop råkade komma samma väg, och när hon såg prästerna vek hon åt sidan och gick förbi. 32På samma sätt med en ärkebiskop som kom till platsen; när han såg dem vek han åt sidan och gick förbi. 33Men en sverigedemokrat som var på resa i bloggosfären kom och fick se artiklarna ligga där, och han fylldes av medlidande. 34Han tog sin mobil och letade reda på prästernas telefonnummer och ringde upp. Sedan frågade han hur det var med dem, tog sig tid och lyssnade på dem. 35Nästa dag tog han fram ett Visa-kort och gav åt en samtalsterapeut och sade: ’Sköt om dem, och kostar det mer skall jag betala dig på återvägen.’ 36Vilken av dessa tre tycker du var de överfallna prästernas nästa?” 37Han svarade: ”Den som visade honom barmhärtighet.” Då sade Jesus: ”Gå du och gör som han!”

Sensmoral: Blir du provocerad av denna text, eller får reflexer att tala om grumliga vatten, bör du stilla dig och ta en allvarlig fundering på vad som provocerar dig – och varför.

3 kommentarer:

  1. Själv revrajtade jag inte storyn så där mycket, Helena, när jag återberättade den i en kyrka i Bollnäs häromåret - jag bytte bara ut "en präst" och "en levit" mot "en folkpartist" och "en socialdemokrat", men "samariern" blev precis som i din version "sverigedemokrat". Det tyckte jag blev en bra knorr, särskilt som jag är folkpartist. Så långt är vi nog på samma våglängd.

    Fast vad din version beträffar, blir jag möjligen mer betänksam än provocerad - i den bemärkelsen att många nu kämpar om oss "kyrkokritiker" och "oppositionella" (+"islamkritiker om man så vill) och kan vara rätt omtänksamma på alla möjliga sätt för att söka värva oss. Alltifrån Sverigedemokraternas kommunalråd i Malmö till Dag Sandahl i Kalmar (åjavars, jag har nu blivit Frimodig Kyrka-snubbe själv när EFS inte ställde upp som nomineringsgrupp ;o). Det blir större glädje i himmelen över vänsterrevolutionärer och högeryttrar som gör bättring än över 99 mittentyper som ingen bättring behöver (fast nu menar jag i o f s inte att vi folkpartister saknar behov av bättring). Tänker ibland på den gode prästen Nils-Arne Rehnström i Piteå som intill sin tidiga död skyltade sej som Vänsterpartist! (Själv ryser jag inför detta kommunistiska parti). Men jag vill ju gärna veta var mina nomineringsgruppskamrater faktiskt står IDAG och i vilken mån de (i mån av behov) gjort upp med sitt eventuellt mer betänkliga förflutna.

    SvaraRadera
  2. Hej igen, Andreas,

    Kul att vi verkar ha samma tanke bakom texten. Precis som (jag antar att) du var, vill jag ställa frågan på sin spets: vart går gränsen för Nåd och Förlåtelse? Tyvärr är det en viktig fråga att lyfta inom Svenska kyrkan idag. Se exempelvis Kristen Opinions blogg http://blogg.passagen.se/kristenopinion/entry/n%C3%A5d härom dagen.

    Att använda "sverigedemokrat" är förmodligen det som provocerar mest. Därav valet. Naturligtvis påverkad av den senaste veckans händelser och fullt medveten om att jag säkert kommer att få stå till svars för mitt val av modern samarier.

    Om jag är i behov av att göra "avbön" eller inte är väl en fråga med modifikation. Dock är de nu så, att jag inte är politiskt engagerad i något parti. Däremot är jag engagerad i kyrkliga frågor genom Frimodig Kyrka. För mig är det tillräckligt - och även det engagemanget går med lite god vilja att stämpla som "extremistiskt" av vissa.

    Så, mätt med den måttstocken, är vi nog lika goda kålsupare i vissas ögon... ;-)

    Vänliga hälsningar
    /Helena

    SvaraRadera
  3. Du har helt rätt här, Helena. Retoriken mot Frimodig Kyrka är ofta förfärlig (t.o.m. menlösa KD råkade ju ut för fascist- och naziststämplingar i t.ex. äktenskapsdebatten) även om vi själva inte precis skräder orden beträffande kyrkoledningen och det politiska systemet.

    Inom mitt Folkparti betraktas jag ju av vissa som en extremist och tvångssteriliserare för att jag tror att vi alla är födda av kvinnor (fattar inte hur nån kan ha fått för sej att vissa är födda av män, men alla riksdagspartier utom SD har tydligen låtit övertyga sej). Så jag vet precis hur valsen går när pk-eliten får härja och sympatiserar i allmänhet inte med Helle Klein.

    Det hindrar inte att jag tror att vi alla behöver bli "synade" ibland. För precis som det FINNS äkta homofobi (kanske även hos mej!), trots att alla möjliga människor idag stämplas som det, så FINNS det ju äkta främlingsfientlighet, trots att många av oss stämplas med orätt p.g.a. exempelvis relevant kritik av islam eller förd migrationspolitik.

    Och det kommer att ta ett bra tag innan jag låter mej övertygas om att SD på allvar gjort upp med sitt 1900-talsförflutna, precis som jag är ytterligt misstänksam beträffande V(PK). Och skulle vi råka få in många tvättäkta - bara taktiskt friserade - Sverigedemokrater (eller för den delen kommunister) i FK skulle jag bli mycket bekymrad. Även om jag tror att olika åsikter måste få brytas inom Svenska kyrkan och t.o.m. inom varje nomineringsgrupp måste det naturligtvis - i både ena och andra fallet - finnas gränser.

    SvaraRadera